Bakgrund till kryptiska inlägg
I juni 2008 gick jag hem från mitt arbete för att föda mitt första barn. Inga konstigheter med det.
I januari 2009 började lågkonjukturen som rådde i hela världen visa sig med att företaget jag är anställd hos sedan 1997 skulle varsla och säga upp både kollektivare och tjänstemän. I och med att jag var hemma och föräldraledig så var jag ej med på någon som helst förhandling, fick information att detta skulle ske via ett telefonsamtal från Företaget. Sen blev det bara tyst.
En dag är jag på Coop och handlar och träffar då en arbetskamrat. Hon säger följande mening som gör mig alldeles häpen och förvånad. : Va synd Ylva att du är en av dom som är varslad!
Öhhh jaha jag trodde i min enfald att man var tvungen att informera den varslade att han/hon just var varslad.
Ringer personalansvarig och får till svar: Nej du är inte varslad!
Ryktet fortsätter dock och når mina öron ca 1 månad senare igen.
Ringer ännu en gång,"Nej du är inte varslad!" Är svaret jag får. Men denna gång nöjer jag mig inte utan ringer även facket som satt med på förhandlingen och har då således skrivit under avtalet.
"Jo du är en av dom som är varslad och kommer bli uppsagd den dagen du kommer tillbaka från föräldraledigheten"
Senare under 2009 får jag en ledighetsansökan för föräldraledighet bevlijad eftersom barn nr 2 är på väg. Inte ett ord om någon uppsägning, varsel eller uppsägningstid. Bara en beviljad ansökan.
Tiden går och det går verkligen ner för företaget, lite upp ibland för att sen gå ner igen.
När barn nr 3 är på gång talar jag med dåvarande VD som blir uppriktigt ledsen över att jag ska ha barn igen (inte barnet som sådant dock) eftersom han hade planerat att jag skulle bli kvalitetschef/ansvarig för hela företaget. Då jag fick ännu en föräldraledighet beviljad och med dessa ord i ryggen från VD trodde jag i min enfald att det varslet som var satt p mig hade gått ur tiden , att det var förbrukat . För en av dom andra som också var varslad samtidigt som mig hade fått det tillbakadraget.
Sensommaren 2012 hörde jag av mig till den nya VD:n som tydligen hade tillträtt redan i februari samma år om att jag skulle stå till Företagets förfogande igen i feb 2013. På detta mail fick jag inte ens ett svar, utan löneadministratören svarar att jag ska ta kontakt med en annan som tydligen ska bli min chef.
Döm om min förvåning när jag senare på hösten får hämta ut ett rek brev från Företaget med en uppsägning från 2009 på mig själv! Som jag inte ens blivit meddelad om när det begav sig.
Inte ett telefonsamtal som förklarade läget eller så.
Facket blev så klart inkopplat och de enda dom får höra är min dåvarande chef minnsan har haft flera mötet med mig personligen på hans kontor 2009 och att jag visste om uppsägningen.
Han ljuger folk rätt upp i ansiktet!
Vad vill jag då säga med det här? Jo att om du kommer i knipa eller det händer saker kring dig se för fan till att få allt skriftligt och bevittnat av flera olika parter. För du är ingenting mot ett företag.
Hur läget är nu på jobbet är för känsligt att gå in på. Allt annat än bra är det iaf. MEN i augusti gör jag min sista dag på bygget och det ska bli skönt att gå gå vidare, att söka andra jobb, kanske plugga och att få känna sig behövd och uppskattad på något ställe till slut Jag är inte bitter, bara förbannad över att det inte gått rätt till och att folk ljuger för att ja rädda sitt eget arsle eller nåt.
Jag är HELT färdig med det företaget och vill inget hellre än gå vidare, vilket dom för tillfället hindrar mig att göra.
Detta skriver jag för min egen skull och även för er som läser eftersom jag har varit väldigt kryptisk på senare tid.
Det är detta förfarande ovan som gjort mig konfunderad, och förvirrad. Nu är allt klart och jag känner mig otroligt stark som människa, och är väldigt glad att jag är gift med just den jag är gift med. Ett bättre stöd än honom finns inte, iaf inte för mig!
Med denna avskalade berättelsen om mitt yrkesliv återgår jag till vabbandet av en Sixten med 40 graders feber!
Over and out
I januari 2009 började lågkonjukturen som rådde i hela världen visa sig med att företaget jag är anställd hos sedan 1997 skulle varsla och säga upp både kollektivare och tjänstemän. I och med att jag var hemma och föräldraledig så var jag ej med på någon som helst förhandling, fick information att detta skulle ske via ett telefonsamtal från Företaget. Sen blev det bara tyst.
En dag är jag på Coop och handlar och träffar då en arbetskamrat. Hon säger följande mening som gör mig alldeles häpen och förvånad. : Va synd Ylva att du är en av dom som är varslad!
Öhhh jaha jag trodde i min enfald att man var tvungen att informera den varslade att han/hon just var varslad.
Ringer personalansvarig och får till svar: Nej du är inte varslad!
Ryktet fortsätter dock och når mina öron ca 1 månad senare igen.
Ringer ännu en gång,"Nej du är inte varslad!" Är svaret jag får. Men denna gång nöjer jag mig inte utan ringer även facket som satt med på förhandlingen och har då således skrivit under avtalet.
"Jo du är en av dom som är varslad och kommer bli uppsagd den dagen du kommer tillbaka från föräldraledigheten"
Senare under 2009 får jag en ledighetsansökan för föräldraledighet bevlijad eftersom barn nr 2 är på väg. Inte ett ord om någon uppsägning, varsel eller uppsägningstid. Bara en beviljad ansökan.
Tiden går och det går verkligen ner för företaget, lite upp ibland för att sen gå ner igen.
När barn nr 3 är på gång talar jag med dåvarande VD som blir uppriktigt ledsen över att jag ska ha barn igen (inte barnet som sådant dock) eftersom han hade planerat att jag skulle bli kvalitetschef/ansvarig för hela företaget. Då jag fick ännu en föräldraledighet beviljad och med dessa ord i ryggen från VD trodde jag i min enfald att det varslet som var satt p mig hade gått ur tiden , att det var förbrukat . För en av dom andra som också var varslad samtidigt som mig hade fått det tillbakadraget.
Sensommaren 2012 hörde jag av mig till den nya VD:n som tydligen hade tillträtt redan i februari samma år om att jag skulle stå till Företagets förfogande igen i feb 2013. På detta mail fick jag inte ens ett svar, utan löneadministratören svarar att jag ska ta kontakt med en annan som tydligen ska bli min chef.
Döm om min förvåning när jag senare på hösten får hämta ut ett rek brev från Företaget med en uppsägning från 2009 på mig själv! Som jag inte ens blivit meddelad om när det begav sig.
Inte ett telefonsamtal som förklarade läget eller så.
Facket blev så klart inkopplat och de enda dom får höra är min dåvarande chef minnsan har haft flera mötet med mig personligen på hans kontor 2009 och att jag visste om uppsägningen.
Han ljuger folk rätt upp i ansiktet!
Vad vill jag då säga med det här? Jo att om du kommer i knipa eller det händer saker kring dig se för fan till att få allt skriftligt och bevittnat av flera olika parter. För du är ingenting mot ett företag.
Hur läget är nu på jobbet är för känsligt att gå in på. Allt annat än bra är det iaf. MEN i augusti gör jag min sista dag på bygget och det ska bli skönt att gå gå vidare, att söka andra jobb, kanske plugga och att få känna sig behövd och uppskattad på något ställe till slut Jag är inte bitter, bara förbannad över att det inte gått rätt till och att folk ljuger för att ja rädda sitt eget arsle eller nåt.
Jag är HELT färdig med det företaget och vill inget hellre än gå vidare, vilket dom för tillfället hindrar mig att göra.
Detta skriver jag för min egen skull och även för er som läser eftersom jag har varit väldigt kryptisk på senare tid.
Det är detta förfarande ovan som gjort mig konfunderad, och förvirrad. Nu är allt klart och jag känner mig otroligt stark som människa, och är väldigt glad att jag är gift med just den jag är gift med. Ett bättre stöd än honom finns inte, iaf inte för mig!
Med denna avskalade berättelsen om mitt yrkesliv återgår jag till vabbandet av en Sixten med 40 graders feber!
Over and out
Jobb
*Det där med att jobba och inte vara varken behövd, önskad och knappt anställd är ingen hit säger jag bara.
På ren svenska så kan man sammanfatta det med Fy fan!
Utan att som vanligt inte gå in på detaljer så blir jag mest förundrad över hur människor jag känt i över 10 år helt plötsligt blir känslokalla och som zombisar. Att man överhuvudtaget verkar tappa känslan för logik, förnuft och medmänsklighet.
Tur att jag har så mycket semester sparad. Och med det så återgår jag till mina ostbågshjärtan och lite trevligare saker som soffmys med den älskade
På ren svenska så kan man sammanfatta det med Fy fan!
Utan att som vanligt inte gå in på detaljer så blir jag mest förundrad över hur människor jag känt i över 10 år helt plötsligt blir känslokalla och som zombisar. Att man överhuvudtaget verkar tappa känslan för logik, förnuft och medmänsklighet.
Tur att jag har så mycket semester sparad. Och med det så återgår jag till mina ostbågshjärtan och lite trevligare saker som soffmys med den älskade
Frälst!
Jag har gått och blivit frälst över helgen! Har nog hittat mitt kall i livet.
Känner en sån otrolig förnöjsamhet och blir sprudlande glad bara jag tänker på det. Nästan så där så det pirrar i hela kroppen av välbehag. Om jag ska hitta någor negativt med det hela så är det väl ångorna då.
Vad jiddrar du om människa? Tala ur skägget så vi fattar vad du snackar om tänker ni nu kanske...
Okej det är inget mer än att jag har blivit skoterfrälst så här på äldre dar. Vilken jäkla kick och känsla att susa iväg på fartvidundret med någon utav ungarna (eller kanske tom själv) . och känna vinden och farten göra tårar i ögonen och när man stannar så känner man den underbara bensinångan borra sig in i både näsa och kläder. (tyckte faktiskt att det gloddes extra mycket och rynkades lite väl mycket på övriga besökares näsor när vi var in och handlade i eftermiddags. Fast okej då det stank bensin av oss)
Vi har gjort i dagarna 2 med den "nya" (årsmodell 96) skotran och jävlar vad kul vi har haft, inte bara vi vuxna utan ungarna har haft minst lika kul. Om vintern fortsätter så vet jag vad vi kommer syssla med varje helg hädanefter..
Nu ska jag försöka massa mig in i duschen för att få bort bensinlukten för den här gången. Sen ska jag drömma om skotrar och härliga vita vidder i skinande sol, precis som det var idag!
Over and out!
Känner en sån otrolig förnöjsamhet och blir sprudlande glad bara jag tänker på det. Nästan så där så det pirrar i hela kroppen av välbehag. Om jag ska hitta någor negativt med det hela så är det väl ångorna då.
Vad jiddrar du om människa? Tala ur skägget så vi fattar vad du snackar om tänker ni nu kanske...
Okej det är inget mer än att jag har blivit skoterfrälst så här på äldre dar. Vilken jäkla kick och känsla att susa iväg på fartvidundret med någon utav ungarna (eller kanske tom själv) . och känna vinden och farten göra tårar i ögonen och när man stannar så känner man den underbara bensinångan borra sig in i både näsa och kläder. (tyckte faktiskt att det gloddes extra mycket och rynkades lite väl mycket på övriga besökares näsor när vi var in och handlade i eftermiddags. Fast okej då det stank bensin av oss)
Vi har gjort i dagarna 2 med den "nya" (årsmodell 96) skotran och jävlar vad kul vi har haft, inte bara vi vuxna utan ungarna har haft minst lika kul. Om vintern fortsätter så vet jag vad vi kommer syssla med varje helg hädanefter..
Nu ska jag försöka massa mig in i duschen för att få bort bensinlukten för den här gången. Sen ska jag drömma om skotrar och härliga vita vidder i skinande sol, precis som det var idag!
Over and out!
Sixtens ickehörning
beror troligen på en katarr öronen. Ja man kan tydligen ha det där också. Fast i vanligt tal brukar man nog säga vätska bakom trumhinnan. Och läkaren ville inte punktera utan det skulle tydligen försvinna av sig självt när det blev varmare ute, typ sommar.
Men hallå lilla doktorn tänker jag när jag får rapporten från mannen som tog emot telefonsamtalet hemma idag. Hur tänkte doktorn där egentligen? Det är ju för fan bara februari nu, ska ungen gå och vara döv i minst två och en halv månad till???
Jaja på måndag ska jag med Elsa och Sixten till just denna doktor som ajg faktiskt tills denna incident har gillat så då får jag ta ett snack med henne om det hela.
Om hon inte vill punktera fastän jag förklarat hur j-a illa han hör så trycker jag in fetvadd i hennes öron och surrar 20 meter silvertejp runt huvudet på henne så kanske hon fattar hur Sixten känner sig.
Torsdag idag alltså fredag imorgon. Härligt smart jag är va! Nu när jag jobbar igen kan jag ju bara säga att helgen är än mer uppskattad än var den var innan.
Och hur går det på jobbet då kanske ni undrar.
Ja du vad ska man säga....Jämna plågor tror jag passar bra för det stället.
Men jag försöker hela tiden att inte bli bitter, cynisk och sådär typiskt jantelagsstyrda som en del på det bygget har blivit pga hur situationen med alla nedrans lågkonjukturer. Så fort jag känner den där känslan komma smygandes tittar jag på en bild av ungarna, eller läser en rolig historia för att bli positiv och glad igen. Och faktiskt så funkar det än så länge!
Nej nu är det dags att dra på sig pensionärskostymen för nu ska jag titta på Antikrundan och gissa vad allt är värt. Så kul kan man ha på en torsdag!
Over and out
Men hallå lilla doktorn tänker jag när jag får rapporten från mannen som tog emot telefonsamtalet hemma idag. Hur tänkte doktorn där egentligen? Det är ju för fan bara februari nu, ska ungen gå och vara döv i minst två och en halv månad till???
Jaja på måndag ska jag med Elsa och Sixten till just denna doktor som ajg faktiskt tills denna incident har gillat så då får jag ta ett snack med henne om det hela.
Om hon inte vill punktera fastän jag förklarat hur j-a illa han hör så trycker jag in fetvadd i hennes öron och surrar 20 meter silvertejp runt huvudet på henne så kanske hon fattar hur Sixten känner sig.
Torsdag idag alltså fredag imorgon. Härligt smart jag är va! Nu när jag jobbar igen kan jag ju bara säga att helgen är än mer uppskattad än var den var innan.
Och hur går det på jobbet då kanske ni undrar.
Ja du vad ska man säga....Jämna plågor tror jag passar bra för det stället.
Men jag försöker hela tiden att inte bli bitter, cynisk och sådär typiskt jantelagsstyrda som en del på det bygget har blivit pga hur situationen med alla nedrans lågkonjukturer. Så fort jag känner den där känslan komma smygandes tittar jag på en bild av ungarna, eller läser en rolig historia för att bli positiv och glad igen. Och faktiskt så funkar det än så länge!
Nej nu är det dags att dra på sig pensionärskostymen för nu ska jag titta på Antikrundan och gissa vad allt är värt. Så kul kan man ha på en torsdag!
Over and out
Hoppas
Just nu är Sixten på ÖNH och hörcentralen. Hoppas hoppas dom hittar felet med hans nästintill plötsliga dövhet. Får det här skrikandet och gapandet mår ingen bra av. För att inte tala om alla missförstånd som blir.
Fast det verkar det redan ha blivit eftersom dom inte fått komma in till läkaren ännu, och så har dom väntat i över 50 minuter redan,
Men åter till hoppandet att dom hittar felet och att det är enkelt och smärtfritt att lösa.
För övrigt har Harry börjat om med febrandet och Elsa hade över 40 grader inatt...
Som sagt, hej hej vabruari!
Over and out
Fast det verkar det redan ha blivit eftersom dom inte fått komma in till läkaren ännu, och så har dom väntat i över 50 minuter redan,
Men åter till hoppandet att dom hittar felet och att det är enkelt och smärtfritt att lösa.
För övrigt har Harry börjat om med febrandet och Elsa hade över 40 grader inatt...
Som sagt, hej hej vabruari!
Over and out
Förtydligande av vabbandet!
Kanske är på sin plats att jag förtydligar lite med vad jag menade med mitt föregående inlägg. om vabbandet.
Visst får man vara arg, frustrerad och less på vab, att ungarna är sjuka och inte mår bra. För man vill ju dom bara det bästa. Det jag tycker är fel är när vuxna människor klagar över deras barn precis som om dom har valt att bli sjuka. Att dom gör allt för att förpesta sina föräldrars viktiga karriär. Det är det jag tycker är fel.
För övrigt fortsätter både vab och vam idag. Jag har feber, Sixten har varit döv hela helgen och har fått en akuttid på ÖNH och hörcentralen imorgon, Harry snorar deluxe och Elsa hostar.
Men observera jag klagar inte på själva vabandet, Herregud det är ju ändå vabruari! MEn lite friskhet skulle nog de flesta i landet stora som små må bra av nu.
Over and out
Visst får man vara arg, frustrerad och less på vab, att ungarna är sjuka och inte mår bra. För man vill ju dom bara det bästa. Det jag tycker är fel är när vuxna människor klagar över deras barn precis som om dom har valt att bli sjuka. Att dom gör allt för att förpesta sina föräldrars viktiga karriär. Det är det jag tycker är fel.
För övrigt fortsätter både vab och vam idag. Jag har feber, Sixten har varit döv hela helgen och har fått en akuttid på ÖNH och hörcentralen imorgon, Harry snorar deluxe och Elsa hostar.
Men observera jag klagar inte på själva vabandet, Herregud det är ju ändå vabruari! MEn lite friskhet skulle nog de flesta i landet stora som små må bra av nu.
Over and out
Vab
Mitt livs först vab pågår just nu!
Och det gör mig absolut ingeting!
Förstår mig inte på folk som klagar på att dom måste vabba hela tiden för att ungarna är sjuka. Som verkar tycka att just deras jobb är viktigare än ungarna.
ÄR dom sjuka så är dom. Någon måste vara hemma med dom Och då oftast en förälder. Så är det bara.
Och den som tror att den är oumbärlig på sitt jobb, tillåt mig småle för här kommer dagens sanning:
INGEN är oumbärlig, ALLA kan ersättas!
Och om du tror att det gäller andra och inte dig för det är ju bara du som kan just den där grejen på ditt jobb. Eller du kanske anser dig själv som duktig.MEN det gäller er också!
För hur man än vrider och vänder på saker och ting så handlar ALLT om dom där förbaskade pengarna i slutändan.
Människan i sig är inte värd ett enda skit.
Tyvärr.
Och med den bittra meningen lämnar jag er för att återgå till mitt glada jag igen eftersom det trots vab och bittra sanningar är ju ändå en helg på ingång.
Over and out!
Och det gör mig absolut ingeting!
Förstår mig inte på folk som klagar på att dom måste vabba hela tiden för att ungarna är sjuka. Som verkar tycka att just deras jobb är viktigare än ungarna.
ÄR dom sjuka så är dom. Någon måste vara hemma med dom Och då oftast en förälder. Så är det bara.
Och den som tror att den är oumbärlig på sitt jobb, tillåt mig småle för här kommer dagens sanning:
INGEN är oumbärlig, ALLA kan ersättas!
Och om du tror att det gäller andra och inte dig för det är ju bara du som kan just den där grejen på ditt jobb. Eller du kanske anser dig själv som duktig.MEN det gäller er också!
För hur man än vrider och vänder på saker och ting så handlar ALLT om dom där förbaskade pengarna i slutändan.
Människan i sig är inte värd ett enda skit.
Tyvärr.
Och med den bittra meningen lämnar jag er för att återgå till mitt glada jag igen eftersom det trots vab och bittra sanningar är ju ändå en helg på ingång.
Over and out!
Nää, riktigt så här hade jag nog inte tänkt mig att det skulle bli!
Det enda bra med den här veckan är att det blev fredag. Så var det sagt.
Är nog alldeles för bitter, besviken, ledsen, arg och alla andra negativa saker som finns i känsloväg för att beskriva vad jag känner och tycker just nu. Så låter det vara osagt,,,,en liten stund till. Sen när jag har bearbetat alla händelser och intryck klart då kanske det kommer någonting ur det hela. För både min egen skull och familjens hoppas jag att det blir något bra av det hela.
Man brukar ju säga att man känner sig som en urvriden disktrasa när man inte mår något bra....Hos mig är disktrasan körd genom en skördetröska, centrifugerad i högsta hastighet för att sedan hängas upp på sträck i en storm för allmän beskådan. Ungefär så känns det om ni fattar vad jag menar.
Over and out
Är nog alldeles för bitter, besviken, ledsen, arg och alla andra negativa saker som finns i känsloväg för att beskriva vad jag känner och tycker just nu. Så låter det vara osagt,,,,en liten stund till. Sen när jag har bearbetat alla händelser och intryck klart då kanske det kommer någonting ur det hela. För både min egen skull och familjens hoppas jag att det blir något bra av det hela.
Man brukar ju säga att man känner sig som en urvriden disktrasa när man inte mår något bra....Hos mig är disktrasan körd genom en skördetröska, centrifugerad i högsta hastighet för att sedan hängas upp på sträck i en storm för allmän beskådan. Ungefär så känns det om ni fattar vad jag menar.
Over and out
Tjohooo,,,,,eller kanske inte
Imorgon kör vi igång igen! Efter ett litet uppehålla pga barnafödande sedan juni 2008 så skall det arbetas igen!
Om ni undrar hur det känns? Tjjjaa vad tror ni!
Skulle kunna skriva kilometerlångt om hur det känns och allt vad detta innebär. Men det gör jag inte, inte just nu iallafall.
Var sak har sin tid och denna tid är inte riktigt mogen ännu,
Men såatte vi får väl se om det finns ork i framtiden att skriva. ELler om jag är helt tom av inlägg i bloggvärlden.
Over and out!
Om ni undrar hur det känns? Tjjjaa vad tror ni!
Skulle kunna skriva kilometerlångt om hur det känns och allt vad detta innebär. Men det gör jag inte, inte just nu iallafall.
Var sak har sin tid och denna tid är inte riktigt mogen ännu,
Men såatte vi får väl se om det finns ork i framtiden att skriva. ELler om jag är helt tom av inlägg i bloggvärlden.
Over and out!
