Ylva

Jag undrar vad som har hänt med mina mina barn? För en inte alls för lång tid sen var det nästan omöjligt att sitta och fika med dom i lugn och ro (om det var besök här så var det kaos vid bordet) eller bli bjudna på mat hos te x mormor och morfar. För dom var överallt och ingenstans. Igår så blev vi bjudna på god mat och 2 av syskonen med respektive var också där- Och både Elsa och Sixten var lugna åt sin mat och sprang inte runt och störde någonting. Häromdagen var grannarna över på en kaffe. Båda ungarna fikar och säger sen, tack för fikat och springer iväg och leker! Kan det vara så att vårat tjat och hårda linje börjar ge resultat? Att vi inte har godtagit en massa spring vid bordet och att dom självklart börjar bli äldre och förstår mer. Dagis gör nog också sitt till. Känns skönt att när man säger åt dom så lyssnar och förstår dom vad man menar.(kan ju även vara så att örondammsugningen har hjälpt till) Är så stolt över dom när dom visar den fina, goda sidan. Nu låter det ju som om dom var hemska innan och att jag och min man har varit slapphänta och låtit barnen härja runt som dom vill. MEN så är ju inte fallet. Jag (ja läs JAG) har varit väldigt hård och absolut inte uppmuntrat "dåligt" beteende. Vill inte "skämmas" för barnen för det betyder ju att Jag har gjort fel, inte dom. Over and out