Ylva

Min man anser att nyfikenhet är en dålig egenskap. Det gör inte jag. Eller jo när det handlar om att gotta sig åt andras olycka och vara först med ett (oftast elakt) skvaller, då är det en dåligt egenskap. Men om man bortser från dessa människor som är såna så är nyfikenhet en bra egenskap. Den gör ju att du är intresserad av att ta reda på saker,  hur det funkar, och varför. Även när det gäller människan är det bra att vara nyfiken. På så sätt kan (obs läs kan för här gäller inte det där om ovannämnda människor som inte bryr sig om att de kan såra, göra illa folk med sitt elaka skvaller) man lära sig mycket om varann och få ökad förståelse till både andra människor ocj kulturer.
Jag erkänner att jag är nyfiken! Jag läser tex  gärna om andras liv i deras bloggar, för att få mer vidvinkelsyn på livet, att tänka utanför min egen lilla bubbla. (säskilt nu när jag har varit f-ledig så länge, så nu är jag verkligen i min och barnens bubbla) Jag tror jag blir en bättre människa av det. Jag försöker att vara öppen för det jag läser och försöka förstå hur människan bakom hade tänkt just i den situationen och även på hur jag skulle ha reagerat. Sen tycker jag det kan vara kul att få läsa om någon rolig anekdot också. För skratt är den bästa terapin som finns, dessutom gratis!
För att återgå till nyfikenhet så säger man ju att det är bra att barn är nyfikna så varför skulle det inte vara bra att vara det som vuxen?

Nog med pedagogiskt och filosofiskt svammel för nu. Kaffet börjar tyvärr att sluta verka och det finns inget mer hemma!!! Panik kommer snart att utbryta i Kullbackens residens!

Over and out!