Fredag,,,igen!
Jag kanske tjatar om det men fasen vad tiden går fort! Veckorna bara flyger fram, snart är det sommarlov. Och som vanligt har vi inte planerat någonting! Men i år ska vi iaf ut och testa campinglivet med husvagnen som införskaffades redan 2010. MEn av olika anledningar har vi inte hunnit testa den ännu. Jag vet inte om jag kommer tycka det är kul att vara "instängd" på en ytterst minimal yta med 3 pratglada och rörliga barn. Å andra sidan så hänger dom ju en i byxbenen när man är hemma ändå. Spelar nog ingen roll hur stort hus man skaffar sig. Dom är liksom där jag är ändå.
Idag står det BVC besök på agendan. Harry ska få sin 1-års vaccination. När han skulle få den så var han ju alldeles för sjuk. Jag ser inte fram emot att få hålla i honom när dom ger honom sprutorna. Det skär i hjärtat när dom blir så ledsna. Håller tummarna för att han inte ska bli för dålig efteråt.
Halva maj snart avklarat och hittills 2 terminssamtal och ett besök hos audionom (för min egen del) också avklarat. "Bara" dammsugning av Elsas öron,ögonbesök för Sixten i Västerås, hudbesök i Uppsala med mig och Sixten kvar. Puhhh, det kostar på att ha en "diagnos". Jag ser iaf fram emot Uppsala besöket. Både för min egen del och självklart Sixtens. Hoppas att dom kan hjälpa oss med hans envisa bölder i öronen. Eftersom egentligen varken Uppsala eller Västerås vill ha någonting med det hela att göra så vore det ju skönt om man fick hjälp någonstans. För bra mår han inte av det, feber var och varannan vecka av det och så gör det ju ont. Dessutom så tycker jag det ser ut som om bölderna "kryper" in i örat, och då blir jag ju rädd att det ska bli fistelgångar till hjärnan. Och det är INTE bra. För min egen del hoppas jag att den där laseroperationen som dom pratat om i Uppsala blir av, vi får se vad läkaren säger om mina problem. Hellst så fort som möjligt så jag kan klara av vardagen igen. Lite besvärligt just nu. Och jag vill vara en glad och snäll mamma (även människa) och inte lättirriterad och elak.
Det känns iaf bra att höra av dagispersonalen att man har glada, snälla barn som är otroligt nyfikna på allt. Och att dom är väldigt empatiska. Nånting har jag lyckats med då iallafalll!
För det är inte lätt att vara barn/ugndom idagens samhälle. Det är så hårt och kallt. Och värre blir det. Och ja jag skyller mycket på den nya tekniken och att många av dagens föräldrar är så självupptagna. Det ska förverkligas sig själv en hitan och ditan men man glömmer bort barnen.
Nu ska vi tvätta bort lite färg från fingrarna sen blir det förmiddags kaffe! (Japp vi är som pensionärer, kaffe vid 9.30 och 15.00 varje dag!)
Over and out!
Idag står det BVC besök på agendan. Harry ska få sin 1-års vaccination. När han skulle få den så var han ju alldeles för sjuk. Jag ser inte fram emot att få hålla i honom när dom ger honom sprutorna. Det skär i hjärtat när dom blir så ledsna. Håller tummarna för att han inte ska bli för dålig efteråt.
Halva maj snart avklarat och hittills 2 terminssamtal och ett besök hos audionom (för min egen del) också avklarat. "Bara" dammsugning av Elsas öron,ögonbesök för Sixten i Västerås, hudbesök i Uppsala med mig och Sixten kvar. Puhhh, det kostar på att ha en "diagnos". Jag ser iaf fram emot Uppsala besöket. Både för min egen del och självklart Sixtens. Hoppas att dom kan hjälpa oss med hans envisa bölder i öronen. Eftersom egentligen varken Uppsala eller Västerås vill ha någonting med det hela att göra så vore det ju skönt om man fick hjälp någonstans. För bra mår han inte av det, feber var och varannan vecka av det och så gör det ju ont. Dessutom så tycker jag det ser ut som om bölderna "kryper" in i örat, och då blir jag ju rädd att det ska bli fistelgångar till hjärnan. Och det är INTE bra. För min egen del hoppas jag att den där laseroperationen som dom pratat om i Uppsala blir av, vi får se vad läkaren säger om mina problem. Hellst så fort som möjligt så jag kan klara av vardagen igen. Lite besvärligt just nu. Och jag vill vara en glad och snäll mamma (även människa) och inte lättirriterad och elak.
Det känns iaf bra att höra av dagispersonalen att man har glada, snälla barn som är otroligt nyfikna på allt. Och att dom är väldigt empatiska. Nånting har jag lyckats med då iallafalll!
För det är inte lätt att vara barn/ugndom idagens samhälle. Det är så hårt och kallt. Och värre blir det. Och ja jag skyller mycket på den nya tekniken och att många av dagens föräldrar är så självupptagna. Det ska förverkligas sig själv en hitan och ditan men man glömmer bort barnen.
Nu ska vi tvätta bort lite färg från fingrarna sen blir det förmiddags kaffe! (Japp vi är som pensionärer, kaffe vid 9.30 och 15.00 varje dag!)
Over and out!
Kommentarer
Trackback
