Vad beror det på?

Jag skickar ofta små meddelanden till mannen, antingen via sms eller mail, för att berätta hur mycket jag älskar honom. Ni vet såna där fjantiga sms. Japp så löjlig är jag. Och jag står mer än gärna för det. Dom kan vara väldigt korta och exakta men även skrivna på "gammelsvenska" som jag kallar det.  Så som dom skrev i kärleksbrev till varann för 100 år sen. Jag tycker det låter så underbart med ord som innerligt, hava, längtan osv.

Dessa meddelanden skriver jag INTE för att få bekräftelse själv,(men visst är det mysigt att få ett kärleksfullt svar tillbaks, det kryper jag inte under stolen om) Utan mer för att ge honom bekräftelse för att jag verkligen tycker om honom, på riktigt. Jag tror att man måste ge kärleken lite hjälp i vardagslivet och fina ord har väl ingen någonsin mått dåligt av!?

Det jag tyckr är lite konstigt är att det alltid är JAG som startar desa konversationer. JAg förstår att han har fullt upp på jobbet osv men någon gång kan det väl slängas iväg ett sms eller mail...bara nån enstaka gång.

Vad beror detta på? Är det kanske jag som är "för på" hela tiden? Ska jag vänta ut honom? Eller är det bara så enkelt att han är man!!!?

Nån karl som kan svara på detta eller nån över huvudtaget?

OVer and out!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0