Ylva

Han är överallt! Vid lämning på dagis hinner jag knappt säga hej då till Elsa och Sixten för jag måste springa efter Harry hela tiden. Och nej jag kan inte lämna honom kvar i bilen själv, det går bara inte.
Han är verkligen snabb som en vessla när han springer iväg med sina hjulbenta små knubbiga brottarlår.
Men han kan faktiskt vara riktigt mysig också, särskilt när han sovit middag, då vill han gärna sitta i knät och vakna i lugn och ro. Och jag är inte den som säger emot, det är så mysigt. För Sixten var inte alls sådan, han stod upp i sängen innan han ens öppnat ögonen. Och Elsa minns jag knapp hur hon var i den ¨åldern. Skäms för att säga det men minnet är inte så bra alltid, särskilt när dom är så tätt så kan det vara svårt att minnas vem som gjorde vad och vem som var på ett visst sätt.
Den där Harry är iaf jämnt glad. Man vet direkt när något inte stämmer för honom. Han är otroligt lätt att läsa av.
Som just nu tex, vill inte sova för det är för mycket snor i näsan. Så det är lika bra att jag fixar det!

Over and out